Inga belägg för kolloidalt silver

Sluta skrämmas om kolloidalt silver Det är alldeles onödigt att skrämmas med förgiftningsfall. De är sällsynta. Det tyngsta argumentet är faktiskt att det inte finns några som helst belägg för att oralt intag av KS skulle ha några som helst positiva effekter, varken för att bota eller förebygga sjukdomar.

Trots detta marknadsförs produkten i diverse slutna forum och är ett lönande geschäft för somliga.

Nanopartiklar av silver och silverjoner har antibakteriella egenskaper och har använts bland annat i förband, men även om ett plåster stoppar en blödning i huden så hjälper det inte att äta plåster om man har magsår. Nanopartiklarnas egenskaper har även använts i klädesplagg för att motverka odörer och där orsakat stora problem eftersom de är farliga för, bland annat, vattenlevande organismer. Det finns således miljöaspekter som gör att man vill minska all användning av silver på detta sätt. Även som vattenreningsprodukt.

Då Finska Yle gjorde en undersökning av de olika varianter av KS som såldes i Finland i programmet ”Spotlight”, fann man att många av dem inte motsvarade märkningen på flaskan. Vissa innehöll större mängder än vad som angavs, andra mindre och vissa inget alls. Det finns således ganska stor chans att de som anser sig ”botats” av KS i själva verket druckit kranvatten!

 

Tandkräm med aktivt kol?

Att borsta tänderna med aktivt kol är något som förespråkas av vissa kändisar och produkter för det ändamålet marknadsförs på sociala medier. Vad säger vetenskapen?

teeth_by_david_shankbone

(Credits: By I, DavidShankbone, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2319908)

 

Ingen hävdar att aktivt kol är farligt i sig, men det finns ändå skäl att vara försiktig. De studie på tandkrämer med aktivt kol som finns säger inte så mycket och The American Dental Association konstaterar att det saknas stöd för både säkerhet och effekt. Köper du dessutom via sociala medier vet du inte vad du får. Rent generellt så ser jag två problem med dessa tandkrämer.

Ingen fluor

Många av dessa tandkrämer saknar fluor. Man har fallit för naturlighetstrenden och likt General Ripper i filmen Dr Strangelove, tror man att fluor är farligt. Det är det i och för sig, i fel mängder, men faktum är att fluor i tandkräm är bra. Det ger bättre tandhälsa. Tror ni inte? Läs vad Cochrane säger! Eller denna svenska studie.

dr-_strangelove_-_ripper_and_mandrake

Det påstås ibland att fluor skulle göra personer dummare. De studier som anses visa detta är baserade på mycket högre intag av fluor än vad som är vanligt i Norden. Det är fortfarande möjligt att fluor kan ha en inverkan på det centrala nervsystemet, men det måste då vara frågan om mycket högre nivåer än vad man normalt får i sig. Man skall dock vara försiktig med små barn och tandkräm eftersom de kan svälja tandkrämen, vilket vuxna normalt inte gör.

Författarna av den svenska studien ovan sammanfattar det så här:

Som väntat finner forskarna att tandhälsan är bättre för de som har bott i områden med högre fluoridhalt. Däremot finns inte något stöd för att fluoridhalterna har negativ effekt på intelligens, mätt som mäns kognitiva förmåga vid mönstringen, eller på skolresultat mätt som resultatet på nationella provet i matematik i årskurs nio.

 

Sliter på emaljen

Aktivt kol är ett slipmedel. Det sliter på tänderna och det faktum att det är alldeles svart gör att man kanske borstar litet extra noga vilket ökar slitaget. Exakt hur mycket kolet sliter beror på en massa faktorer. Fråga tillverkaren om de låtit göra de standardiserade tester (RDA och ADA) som finns för att mäta hur mycket produkten sliter på emaljen.

Enligt en studie publicerad i Journal of Physics så leder borstning med aktivt kol till att ytan blir ojämnare, vilket kan leda till kariesangrepp. De rekommenderar tillskott av fluor för att kompensera. Litet ironiskt eftersom många av dessa tandkrämer marknadsförs som ”fluorfria”, som om det vore något bra?

The research concluded that there were increasing surface roughness values of tooth surfaces after the use of toothpaste containing charcoal.

Missfärgar

Kolpartiklar kan tränga in in sprickor, exempelvis vid fyllningar och leda till missfärgningar som kan vara svåra att åtgärda.

Min rekommendation

Var skeptisk. Prata med din tandläkare före du testar.

Texten ovan baserar sig delvis på en text från det Brittiska Farmaceutförbundet samt Oral Health Foundation.

Får man verkligen cancer av HPV-vaccinet?

På olika sajter som sysslar med så kallad ”alternativmedicin” sprids nu en länk till en en studie som sägs påvisa en koppling mellan HPV-vaccination och cancer. Studien, eller rättare sagt artikeln är publicerad i en Indisk tidskrift och har titeln ”Increased incidence of cervical cancer in Sweden: Possible link with HPV vaccination”

HPV[1]

Som artikelförfattare anges ”Lars Andersson” som sägs arbeta vid Karolinska Institutet. Som kontaktuppgift anges en outlook.com-adress. Redan det bör få varningsklockorna att ringa. Pensionerade forskare får oftast behålla sina epostadresser vid institutionen. Hursomhelst kontrollerade aldrig The Indian Journal of Medical Ethics avsändarens identitet utan de kontaktades av KI som påpekade att någon ”Lars Andersson” hos dem ingalunda skrivit texten.

Vad påstår då artikeln? Jo att man sett en ökning av fall av livmoderhalscancer, vilket är sant. Den påpekar vidare att ökningen syns hos kvinnor under 50, vilket även det är sant, däremot vinklas datat på ett bedrägligt sätt.

Vi vet redan att vaccinationen minskar risken för livmoderhalscancer. Hur vet vi det, jo genom studier där man följt individer och då ser man (Luostarinen et al, E Herweijer et al Int J Cancer 2016) att vaccinerade har en mindre risk att insjukna.Det finns flera liknande studier där man jämfört på individnivå så man måste fråga sig varför denna ”Lars Andersson” använder sig av så osäkert data?

Nästa sak som man måste reagera emot är datat man använt i Figur 1. Varför dessa märkliga åldersspann? 20-49 och över 50? Jo, det är för att vi under perioden 2006..2016 ser en ökning i de spannen under 50, men ingen ökning över 50. Skribenten har således torterat sitt data för att få fram sin poäng. Faktum är att ökningen är i stort sett lika i alla spann under 50, utom 20-24 där man ser en minskning. Detta motsäger ju helt skribentens tes. Om man ser samma ökning hos icke-vaccinerade faller ju hela hens resonemang.

Vidare syns ökningen bara i vissa landsting, något som talar för att bättre diagnoser spelar in. Det är så lätt att ljuga med statistik. Ta bara följande: mellan 2011 och 2012 var det en fördubbling av HPV-fallen i åldersspannet 5-9 år! Dvs 2012 var det 1 fall. I de flesta spannen är skillnaden enstaka fall, i spannet 20-24 är det frågan om mellan 10 och 13 fall årligen, så enstaka fall, ger höga procenter.

Cancerfall_2018-05-13_15-09-25

Datat är inte justerat för befolkningsmängd. Källa SCBs statistikdatabas.

Ser man på förändringen 2011 .. 2016 så ser man att ökningen är jämförbar i de flesta ålderskategorier under 50:

Förändring_2018-05-13_15-14-15

Detta omkullkastar helt denne ”Lars Anderssons” tes. Sanningen är i stället att HPV-vaccinet är effektivt. Det minskar förekomsten av vårtor och förstadier till cancer.

Indian Journal of Medical Ethics har återkallat artikeln. Läs mera här.

Ersättningar för vaccinskador i USA

Det hävdas ibland som ”bevis” på att vacciner skulle vara farliga, att det utdömts betydande summor i USA till föräldrar vars barn skadats av vaccin. Oftast nämns summor i svepande ordalag, utan att man nämner antal fall.

200px-united_states_court_of_federal_claims

Den så kallade vaccine court är en instans i USA som kan utdöma ersättningar efter en process med lägre beviskrav än en regelrätt rättegång. Ersättning kan utdömas redan vid så svaga indicier som att man inte kunnat utesluta att skadan orsakats av vaccinet. Det betyder att en utdömd ersättning inte är något bevis i sig.

Dessa ersättningar administreras av Health and Resources Administration i USA  och de publicerar regelbundet sammanfattningar av hanterade fall och uttömda ersättningar. Totalt har man betalat ut 3,7 miljarder dollar, under en tid av 29 år.

Under tiden 2006 till 2016 gavs 3,1 miljarder doser av sådana vaccin som täcks av programmen. Under den tiden inkom 5246 ansökningar och av dem bifölls 3548 stycken, eller i runda tal en på miljonen. I runda tal var det frågan om 350 individer per år.

Under tiden före man införde allmän vaccination mot mässling 1963 så dog mellan 450 och 500 barn varje år i sviterna av mässling, 4000 fick encefalit och 48 000 behövde sjukhusvård. Av dessa 48 000 var det många som fick livslånga men av sjukdomen och det var som sagt var bara av mässling.

Även om man naturligtvis hade velat att vaccin skulle vara 100% säkra och aldrig ha biverkningar, så är det inte så, men siffrorna van visar med all önskvärd tydlighet att vaccinationesprogrammen ger färre skador.

K-vitamin och koagulering

800px-ics-codablock-blood-bag_sample

Detta är egentligen en fördjupning till en bloggpost jag skrev för et och ett halvt år sedan. Sedan dess har jag lärt mig en massa nya saker, men hellre än att gröta ned orginaltexten med fördjupningar som inte ändrar något i sak, så gör jag en fördjupning här i stället.

Den enkla förklaringen gäller fortfarande: Kroppen behöver K-vitamin för att blodet skall kunna koagulera. Utan K-vitamin eller med brist på K-vitamin löper du en ökad risk för blödningar. K-vitamin fås via födan och kan syntetiseras av tarmbakterier. Hos en nyfödd är tarmen steril och många nyfödda har brist på K-vitamin, vilket kan leda till blödningar.

Den längre förklaringen är att även om K-vitamin behövs för koagulationen, så deltar vitaminet inte i den så kallade koagulationskaskaden. Det är i själva verket så att levern behöver K-vitamin för att kunna syntetisera de koagulationsfaktorer som behövs för att blodet skall koagulera.

400px-coagulation_in_vivo

Det är även orsaken till att man  kan se blödningar hos spädbarn med medfödda fel på levern., även efter att de fått K-vitamin.

Blir man fet av kolhydrater?

Stötte på ett påstående i en diskussion:

Kolhydrater i sig innehåller ingen näring utan sockermolekyler och det är sockermolekylerna som triggar en ökning av insulinet. Insulinet säger till cellerna att lagra fett. Därför blir vi feta när vi äter en hög grad av sockermolekyler. Utan sockermolekylerna så lagras inte fettet i kroppen och du kan då ha ett högt kaloriintag utan att bli fet. (Göran Öström)

Låt oss skärskåda påståendet som delvis är rätt, delvis är fel. Det som är sant är att insulinet säger till celler att lagra energi, men insulinet gör även andra saker.

1920px-russet_potato_cultivar_with_sprouts

Din kropp behöver energi för att fungera. Den primära formen av energi är Glukos. När du inte äter så kommer den glukos du behöver från levern och hur mycket glukos din lever producerar bestäms av insulinhalten i blodet.

När du äter så bryts maten ned till glukos och fettsyror som tillförs blodet. Eftersom det är frågan om mera energi än vad du förbrukar så måste kroppen antingen göra sig av med eller lagra överskottet. Ur ett evolutionärt perspektiv är lagring det vettigaste. Denna lagring styrs av insulinet. Insulinnivån stiger, vilket har två effekter: Levern producerar mindre glukos och cellerna lagrar glukos, i form av fett. Samt nedreglerar fettförbrännningen eftersom det är smartare att bränna glukos då det finns. Omvänt, så när du inte äter så bränner levern fett. Cellerna kan även lagra blodfetter direkt. För det behövs inget insulin.

Följande graf illustrerar det hela.

insulin-facts

Så länge areorna över och under strecken är lika stora är energibalansen noll och du håller din vikt. Äter du mindre går du ned, äter du mera går du upp.

The key for preventing obesity and metabolic syndrome is to avoid consuming
excessive energy (Calories) and reducing sugar and fructose intakes is just one way that individuals can improve their health if they consume excessive amounts of fructose.

– MARK KERN, PHD, RD, CSSD, PROFESSOR OF EXERCISE AND NUTRITIONAL
SCIENCES AT SAN DIEGO STATE UNIVERSITY

Om vi backar två steg så är det lätt att förstå hur missförståndet om insulin och fetma har uppstått. Man har läst slarvigt och noterat att ”insulin säger åt cellerna att lagra fett”

Det är dock inte insulinet som gör dig fet. Det är energibalansen. Så länge du tar in mera kalorier än du gör av med kommer du att gå upp i vikt. Om du tar in färre kalorier än du gör av med så går du ned i vikt. Det är faktiskt så enkelt! En som visat detta på ett väldigt illustrativt sätt är professor Mark Haub som gick ned 12kg på en diet av Doritos, sötade fringor och Oreos. Den viktigaste faktorn är energibalansen.

Det finns massor med studier på detta, exempelvis denna, och slutsatsen man kan dra är att det faktiskt har underordnad betydelse vad du äter om det är viktförändring som är målet.

Sedan kan det finnas andra syften med en diet, exempelvis vid sjukdomar som diabetes, allergier etc. Man bör dock vara tydlig med vad man avser och vad syftet är. Vi människor är allätare. Dessutom har vi utvecklat förmågor att äta vissa saker som gett oss en evolutionär fördel. Exempel på detta är att vi människor i norden oftast kan spjälka laktos eller att vi är bättre på att äta produkter med stärkelse än många primater.

Så enkelt förklarat: Äter du mera än vad du gör av med så går du upp i vikt. Sedan är det en annan sak att vad du äter kan påverka hur mycket du äter. Snabba kolhydrater leder till snabba svängningar i insulinnivån vilket kan leda till hunger som stimulerar mera ätande. Olika typer av mat ger olika mättnadskänsla. Exempelvis sötade läskedrycker tillför mycket energi, utan att ge någon mättnadskänsla.

Just mättnadskänslan varierar mycket. På Engelska talar man om Satiety Index och den har studerats för olika typer av mat. Föga förvånande ger exempelvis potatis en längre mättnadskänsla än pommes frites. Faktum är att mat rik på kolhydrater ger en längre mättnad än exempelvis både kött och fisk. Fet mat är inte alls bra på att ge mätnad. Tvärtom vad man skulle kunna tro. Hur mättande maten är påverkar naturligtvis hur mycket du äter.

Sockret då? Förutom att socker generellt sätt ger liten mättnad så finns faktiskt en viss evidens för att en myckenhet av tillsatt socker även kan ha andra negativa effekter, men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser:

A high intake of fructose-containing sugars is associated with body weight gain in large cohort studies, and fructose can certainly contribute to energy imbalance leading to obesity. Whether fructose-containing foods promote obesity more than other energy-dense foods remains controversial, however.

Se även denna review-artikel från 2016 eller följande artikel i SBM har en bra sammanfattning av forskningsläget kring fruktos.

Det förnuftigaste är som vanligt att äta lagom mycket och av alla sorter. Faktum är att de nordiska kostrekommendationerna är en bra utgångspunkt, vilket även stöds av den nya PURE studien:

Att rekommendera dieter med väldigt låga i energiprocent från kolhydrater vill dock inte forskarna heller göra, utan de pekar snarare på att man ska undvika extremer åt bägge hållen. I själva verket tycktes den kosthållning som är mer vanlig i västvärlden – med mer jämn fördelning med fett och kolhydrater – vara mest gynnsam.

 

 

Är det bra med ”naturligt”?

En missuppfattning jag ofta stöter på är att ”naturen är god” och att ”naturligt är bra”. Så är det inte alls. Några av de absolut farligaste ämnen vi känner till är helt naturliga.

När man pratar om bekämpningsmedel så är vi människor rena amatörer. Före vi började framställa bekämpningsmedel hade naturen gjort det under årmiljoner. Du kanske känner till att bönor skall kokas och kokvattnet hällas bort? Undrar du varför? Jo, bönor skyddar sig mot insekter genom att framställa ett gift som heter lektin. Hos människan orsakar detta illamående, kräkningar och diarré.

800px-potato_with_sprouts

Även något så oskyldigt som en potatis kan vara farligt. Faktum är att hela potatisplantan är en riktig giftbomb. Giftet heter Solanin och finns i hela växten, med undantag av rotknölarna. Dock skall man vara försiktig med gröna eller skadade potatisar och inte ge potatis med skal till små barn.

Några andra saker att se upp med är:

Linfrö
Kan innehålla ämnen som omvandlas till vätecyanid och som blockerar kroppens syretillförsel. Här rekommenderas max två matskedar om dagen och att fröna äts hela.

Kanel
Innehåller kumarin som kan ge leverskador och vissa människor är extra känsliga eftersom de har svårt att bryta ned ämnet. En vuxen bör inte äta mer än en och en halv tesked kanel per dag och barn inte mer än en tredjedels tesked per dag.

Lakrits
Innehåller giftet glycyrrhizinsyra som vid höga intag kan rubba kroppens saltbalans och skapa problem med hjärta och blodtryck. Mer än 50 gram lakritsgodis per dag, under en längre tid, kan ge känsliga personer högt blodtryck, hjärtrubbningar, domningar, muskelsvaghet och njurpåverkan.

Kaffe och te
Koffein är världens mest konsumerade stimulantia av det centrala nervsystemet. För mycket koffein kan öka risken för tidiga missfall hos kvinnor, men kan även leda till magbesvär, sömnbesvär, ångest, yrsel och hjärtklappning. Livsmedelsverkets rekommendation är att gravida inte bör få i sig mer än 300 milligram per dag (4,5 deciliter kaffe).

Spenat
Innehåller mycket nitrat som i kroppen kan omvandlas till det giftiga ämnet nitrit. Spenat är inte farligt för vuxna, men bör inte ges till barn under ett år. Halterna av nitrat kan minskas genom förvällning i vatten.

Källa: Livsmedelsverket