Ersättningar för vaccinskador i USA

Det hävdas ibland som ”bevis” på att vacciner skulle vara farliga, att det utdömts betydande summor i USA till föräldrar vars barn skadats av vaccin. Oftast nämns summor i svepande ordalag, utan att man nämner antal fall.

200px-united_states_court_of_federal_claims

Den så kallade vaccine court är en instans i USA som kan utdöma ersättningar efter en process med lägre beviskrav än en regelrätt rättegång. Ersättning kan utdömas redan vid så svaga indicier som att man inte kunnat utesluta att skadan orsakats av vaccinet. Det betyder att en utdömd ersättning inte är något bevis i sig.

Dessa ersättningar administreras av Health and Resources Administration i USA  och de publicerar regelbundet sammanfattningar av hanterade fall och uttömda ersättningar. Totalt har man betalat ut 3,7 miljarder dollar, under en tid av 29 år.

Under tiden 2006 till 2016 gavs 3,1 miljarder doser av sådana vaccin som täcks av programmen. Under den tiden inkom 5246 ansökningar och av dem bifölls 3548 stycken, eller i runda tal en på miljonen. I runda tal var det frågan om 350 individer per år.

Under tiden före man införde allmän vaccination mot mässling 1963 så dog mellan 450 och 500 barn varje år i sviterna av mässling, 4000 fick encefalit och 48 000 behövde sjukhusvård. Av dessa 48 000 var det många som fick livslånga men av sjukdomen och det var som sagt var bara av mässling.

Även om man naturligtvis hade velat att vaccin skulle vara 100% säkra och aldrig ha biverkningar, så är det inte så, men siffrorna van visar med all önskvärd tydlighet att vaccinationesprogrammen ger färre skador.

K-vitamin och koagulering

800px-ics-codablock-blood-bag_sample

Detta är egentligen en fördjupning till en bloggpost jag skrev för et och ett halvt år sedan. Sedan dess har jag lärt mig en massa nya saker, men hellre än att gröta ned orginaltexten med fördjupningar som inte ändrar något i sak, så gör jag en fördjupning här i stället.

Den enkla förklaringen gäller fortfarande: Kroppen behöver K-vitamin för att blodet skall kunna koagulera. Utan K-vitamin eller med brist på K-vitamin löper du en ökad risk för blödningar. K-vitamin fås via födan och kan syntetiseras av tarmbakterier. Hos en nyfödd är tarmen steril och många nyfödda har brist på K-vitamin, vilket kan leda till blödningar.

Den längre förklaringen är att även om K-vitamin behövs för koagulationen, så deltar vitaminet inte i den så kallade koagulationskaskaden. Det är i själva verket så att levern behöver K-vitamin för att kunna syntetisera de koagulationsfaktorer som behövs för att blodet skall koagulera.

400px-coagulation_in_vivo

Det är även orsaken till att man  kan se blödningar hos spädbarn med medfödda fel på levern., även efter att de fått K-vitamin.

Blir man fet av kolhydrater?

Stötte på ett påstående i en diskussion:

Kolhydrater i sig innehåller ingen näring utan sockermolekyler och det är sockermolekylerna som triggar en ökning av insulinet. Insulinet säger till cellerna att lagra fett. Därför blir vi feta när vi äter en hög grad av sockermolekyler. Utan sockermolekylerna så lagras inte fettet i kroppen och du kan då ha ett högt kaloriintag utan att bli fet. (Göran Öström)

Låt oss skärskåda påståendet som delvis är rätt, delvis är fel. Det som är sant är att insulinet säger till celler att lagra energi, men insulinet gör även andra saker.

1920px-russet_potato_cultivar_with_sprouts

Din kropp behöver energi för att fungera. Den primära formen av energi är Glukos. När du inte äter så kommer den glukos du behöver från levern och hur mycket glukos din lever producerar bestäms av insulinhalten i blodet.

När du äter så bryts maten ned till glukos och fettsyror som tillförs blodet. Eftersom det är frågan om mera energi än vad du förbrukar så måste kroppen antingen göra sig av med eller lagra överskottet. Ur ett evolutionärt perspektiv är lagring det vettigaste. Denna lagring styrs av insulinet. Insulinnivån stiger, vilket har två effekter: Levern producerar mindre glukos och cellerna lagrar glukos, i form av fett. Samt nedreglerar fettförbrännningen eftersom det är smartare att bränna glukos då det finns. Omvänt, så när du inte äter så bränner levern fett. Cellerna kan även lagra blodfetter direkt. För det behövs inget insulin.

Följande graf illustrerar det hela.

insulin-facts

Så länge areorna över och under strecken är lika stora är energibalansen noll och du håller din vikt. Äter du mindre går du ned, äter du mera går du upp.

The key for preventing obesity and metabolic syndrome is to avoid consuming
excessive energy (Calories) and reducing sugar and fructose intakes is just one way that individuals can improve their health if they consume excessive amounts of fructose.

– MARK KERN, PHD, RD, CSSD, PROFESSOR OF EXERCISE AND NUTRITIONAL
SCIENCES AT SAN DIEGO STATE UNIVERSITY

Om vi backar två steg så är det lätt att förstå hur missförståndet om insulin och fetma har uppstått. Man har läst slarvigt och noterat att ”insulin säger åt cellerna att lagra fett”

Det är dock inte insulinet som gör dig fet. Det är energibalansen. Så länge du tar in mera kalorier än du gör av med kommer du att gå upp i vikt. Om du tar in färre kalorier än du gör av med så går du ned i vikt. Det är faktiskt så enkelt! En som visat detta på ett väldigt illustrativt sätt är professor Mark Haub som gick ned 12kg på en diet av Doritos, sötade fringor och Oreos. Den viktigaste faktorn är energibalansen.

Det finns massor med studier på detta, exempelvis denna, och slutsatsen man kan dra är att det faktiskt har underordnad betydelse vad du äter om det är viktförändring som är målet.

Sedan kan det finnas andra syften med en diet, exempelvis vid sjukdomar som diabetes, allergier etc. Man bör dock vara tydlig med vad man avser och vad syftet är. Vi människor är allätare. Dessutom har vi utvecklat förmågor att äta vissa saker som gett oss en evolutionär fördel. Exempel på detta är att vi människor i norden oftast kan spjälka laktos eller att vi är bättre på att äta produkter med stärkelse än många primater.

Så enkelt förklarat: Äter du mera än vad du gör av med så går du upp i vikt. Sedan är det en annan sak att vad du äter kan påverka hur mycket du äter. Snabba kolhydrater leder till snabba svängningar i insulinnivån vilket kan leda till hunger som stimulerar mera ätande. Olika typer av mat ger olika mättnadskänsla. Exempelvis sötade läskedrycker tillför mycket energi, utan att ge någon mättnadskänsla.

Just mättnadskänslan varierar mycket. På Engelska talar man om Satiety Index och den har studerats för olika typer av mat. Föga förvånande ger exempelvis potatis en längre mättnadskänsla än pommes frites. Faktum är att mat rik på kolhydrater ger en längre mättnad än exempelvis både kött och fisk. Fet mat är inte alls bra på att ge mätnad. Tvärtom vad man skulle kunna tro. Hur mättande maten är påverkar naturligtvis hur mycket du äter.

Sockret då? Förutom att socker generellt sätt ger liten mättnad så finns faktiskt en viss evidens för att en myckenhet av tillsatt socker även kan ha andra negativa effekter, men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser:

A high intake of fructose-containing sugars is associated with body weight gain in large cohort studies, and fructose can certainly contribute to energy imbalance leading to obesity. Whether fructose-containing foods promote obesity more than other energy-dense foods remains controversial, however.

Se även denna review-artikel från 2016 eller följande artikel i SBM har en bra sammanfattning av forskningsläget kring fruktos.

Det förnuftigaste är som vanligt att äta lagom mycket och av alla sorter. Faktum är att de nordiska kostrekommendationerna är en bra utgångspunkt, vilket även stöds av den nya PURE studien:

Att rekommendera dieter med väldigt låga i energiprocent från kolhydrater vill dock inte forskarna heller göra, utan de pekar snarare på att man ska undvika extremer åt bägge hållen. I själva verket tycktes den kosthållning som är mer vanlig i västvärlden – med mer jämn fördelning med fett och kolhydrater – vara mest gynnsam.

 

 

Är det bra med ”naturligt”?

En missuppfattning jag ofta stöter på är att ”naturen är god” och att ”naturligt är bra”. Så är det inte alls. Några av de absolut farligaste ämnen vi känner till är helt naturliga.

När man pratar om bekämpningsmedel så är vi människor rena amatörer. Före vi började framställa bekämpningsmedel hade naturen gjort det under årmiljoner. Du kanske känner till att bönor skall kokas och kokvattnet hällas bort? Undrar du varför? Jo, bönor skyddar sig mot insekter genom att framställa ett gift som heter lektin. Hos människan orsakar detta illamående, kräkningar och diarré.

800px-potato_with_sprouts

Även något så oskyldigt som en potatis kan vara farligt. Faktum är att hela potatisplantan är en riktig giftbomb. Giftet heter Solanin och finns i hela växten, med undantag av rotknölarna. Dock skall man vara försiktig med gröna eller skadade potatisar och inte ge potatis med skal till små barn.

Några andra saker att se upp med är:

Linfrö
Kan innehålla ämnen som omvandlas till vätecyanid och som blockerar kroppens syretillförsel. Här rekommenderas max två matskedar om dagen och att fröna äts hela.

Kanel
Innehåller kumarin som kan ge leverskador och vissa människor är extra känsliga eftersom de har svårt att bryta ned ämnet. En vuxen bör inte äta mer än en och en halv tesked kanel per dag och barn inte mer än en tredjedels tesked per dag.

Lakrits
Innehåller giftet glycyrrhizinsyra som vid höga intag kan rubba kroppens saltbalans och skapa problem med hjärta och blodtryck. Mer än 50 gram lakritsgodis per dag, under en längre tid, kan ge känsliga personer högt blodtryck, hjärtrubbningar, domningar, muskelsvaghet och njurpåverkan.

Kaffe och te
Koffein är världens mest konsumerade stimulantia av det centrala nervsystemet. För mycket koffein kan öka risken för tidiga missfall hos kvinnor, men kan även leda till magbesvär, sömnbesvär, ångest, yrsel och hjärtklappning. Livsmedelsverkets rekommendation är att gravida inte bör få i sig mer än 300 milligram per dag (4,5 deciliter kaffe).

Spenat
Innehåller mycket nitrat som i kroppen kan omvandlas till det giftiga ämnet nitrit. Spenat är inte farligt för vuxna, men bör inte ges till barn under ett år. Halterna av nitrat kan minskas genom förvällning i vatten.

Källa: Livsmedelsverket

Varför media har problem med vaccinkritiker

800px-rear_side_of_winnipeg_free_press_building

En artikel i Östersundsposten diskuteras en person som måste kallas rabiat vaccinationsmotståndare. Då tidningen ville intervjua hen presenterade hen följande kravlista:

1. Jag måste få läsa igenom precis allt, inklusive bildtexter, rubriker, ingress och mellanrubriker innan något som helst går i tryck. Inget som jag inte har godkänt får publiceras.

2. Ingen vaccintroende får intervjuas efter mig, med chans att ge synpunkter på mina uttalanden. I så fall måste jag ges chans att gå i svaromål i samma artikel.

3. Det måste vara lika många vaccinskeptiker som vaccintroende som får komma till tals.

4. De båda parterna ska vara rättvisa – jämför med en brottningsmatch där man tävlar i sin egen viktklass. Jag har ingen medicinsk utbildning och därför möter jag inte läkare eller andra som av det konventionella samhället anses vara ”experter”. Jag kan ställa upp som motpart till andra mammor. Ska ni intervjua Soc eller FHM eller någon annan som anses expert (läkare) så får ni istället intervjua vaccinskeptiska läkare som motpart.

5. Inga så kallade faktarutor där ni spaltar upp Folkhälsomyndighetens/Socialstyrelsens marknadsföring av vacciner.

6. Artikeln måste gå i tryck efter min korrekturläsning, annars har jag bara (än en gång) slösat bort min dyrbara tid på lydmedia.

7. Jag kommer inte att ringa er och betala telefonkostnaden – det är ni som får ringa mig.

8. Jag accepterar inte att figurera i samma artikel som de människoföraktande anhängarna av Vetenskap och Folkbildning. Ska ni intervjua någon sådan avsäger jag mig allt samröre med er direkt.

9. Om ni bryter mot något av ovanstående betalar ni en bot till mig omfattande 100 000 kronor.

10. Underskrift på detta krävs av både min kontakt samt tidningens chefredaktör.

Enligt texten är upphovet till denna lista en av personerna bakom sajten vaccin.me.

Av kraven ovan är det bara det första som har en antydan till rimlighet. Att be att få läsa igenom en text där man intervjuas är rimligt. Speciellt om det är frågan om saker där reportern inte är specialist. Det är ju lätt att det blir fel och missförstånd och då är det bättre att detta rättas före artikeln går i tryck.

Att däremot en intervjuad skulle få rätt att påverka tidningens innehåll i övrigt och vem eller vilka som i övrigt förekommer i tidningen är naturligtvis helt orimligt. Det finns pressetiska riktlinjer för hur seriösa tidningar agerar. Journalistreglerna säger:

2. Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på
journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några
omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen.

Den journalist som sätter sitt namn under detta ”kontrakt” bryter mot denna regel.

Kort sagt: Personen eller personerna bakom denna lista verkar ha en lika förvirrad uppfattning om pressetik som de har om vetenskap och vacciner.

Så kanske det inte är så mycket media som ar problem, utan problemet finns hos dessa ”vaccinkritiker” som lever i ett alternativt universum.

Nyttan med mässling?

(English summary below)

Det finns de som anser att mässling och barnsjukdomar i allmänhet skulle vara nyttiga, att de ”stärker immunförsvaret”. Jag vet inte exakt vad upphovet till detta är, men det finns olika kandidater. En är den Österrikiske mystikern Rudolf Steiner som skulle ha sett det i en uppenbarelse. Det är även tänkbart att han knyckte det av en annan tyskspråkig tänkare Friedrich Nietzsche. Hursomhelst är det ett felslut, rent psykologiskt och medicinskt stämmer det inte.

220px-nietzsche187a
Vi vet i stället att vi blir svagare av mässlingen och mera mottagliga för infektioner, under ganska lång tid. Finns det då några positiva effekter? Behöver de ens finnas?

Antagandet ”Det finns inget ont som inte har något gott med sig” är ett logiskt felslut, även det. Det finns ingen gudomlig rättvisa, även om vi ibland kan uppleva det så.
Vad finns det då för forskning som skulle stöda hypotesen om positiva effekter av mässling?

Mycket litet. Ibland hänvisar man till Parsifal-studien som visar att barn som växer upp på bondgårdar har färre allergier. Den visar även att antroposofiska barn skulle ha mindre allergier, men skillnaden där är så liten och dessutom inte konsekvent mellan olika länder att man inte kan lita på det.
Det finns även de som påstår att mässling skulle skydda mot cancer. Dessa påståenden verkar basera sig på vissa försök där man behandlat cancer med genetiskt modifierade mässlingsvirus.

Ett påstående som dyker upp ibland är följande

Linus_Mässling_2017-06-08_15-11-21

Källan torde vara Viera Schreibner och studien som avses är Rønne T: Measles virus infection without rash in childhood is related to disease in adult life.

Om man läser studien så ser man snabbt att det överhuvudtaget inte står något sådant. Tvärtom! Författarna konstaterar:

Measles can be controlled by large-scale vaccination, and where this is
employed successfully the frequency of non-measles associated disease should be considerably reduced.

Således, genom att vaccinera kan man minska de följdsjukdomar som orsakas av mässling. Studien behandlar situationen före vi började vaccinera och indikerar ett samband mellan de som fick mässling, utan de karakteristiska utslagen och sjukdomar senare i livet. Man spekulerar  att denna ”ofullständiga” mässling skulle kunna vara orsaken till andra sjukdomar.

Several types of evidence need to be examined before one
can accept the hypothesis that measles virus causes nonmeasles-associated
disease.

Man kan bara konstatera att Viera Schreibner återigen talat osanning.

Summary:

There are claims floating around that having the measles would have positive health effects and that there is a study that shows that those who had not had measles have a greater incidence of various ailments.
I am not 100% sure where this rumour started, but I think it was with Viera Schreibner. The actual study was done in 1985 by Tove Rønne at SSI in Copenhagen. Notably Schreibner et al only refer to the study as ”Ronne 1985”, presumably as the title itself would give them away: ”Measles virus infection without rash in childhood is related to disease in adult life.”
The theory put forth in the study is that measles infection and the measles virus in some cases can lead to other ailments. This would happen for those who contract measles, but never exhibit a rash. In fact the study says that vaccination will prevent this:
”Measles can be controlled by large-scale vaccination, and where this is employed successfully the frequency of non-measles associated disease should be considerably reduced.”

 

 

 

Åsknedslag farligare än mässling?

I ett inslag i Studio Ett påstår Mia Tjärnlund att risken att dödas av blixten var större än risken att dö av mässling på 1930-talet (08:50). Det stämmer dock inte. Totalt sett dog det 618 personer i mässling och 118 personer i åskslag under 1930-talet, så risken att dö av mässling var de-facto 5,23 gånger högre.

800px-lightning

Som alla infektionssjukdomar går mässling i vågor. Antalet mässlingsdöda var 237 det år det var flest på 30-talet, och 2 då det var som minst. Medeltalet var 62 döda per år. Gissa vilket år man jämfört med döda från åsknedslag?

Just detta perfida sätt att förvränga data kan exemplifieras med följande citat:

Faktum är att 1930 var det till och med större risk att dö av ett åsknedslag än av mässling som hade en dödlighet på 0,16 per 100 000 i jämförelse med en dödlighet vid åsknedslag på 0,28 per 100 000. År 1950 var dödligheten nere på 0,07 per 100 000 och 1960 0,04 per 100 000 invånare. I USA hade man år 1960 en dödlighet på 0,24 per 100 000. År 1963 licensierades det första mässlingsvaccinet..

Nu kanske man undrar varför vaccin.me valt just åren 1930, 1950 och 1960? Jo, inget av dessa år var det någon mässlingsepidemi! 1930 är inte representativt för 30-talet på något sätt. Trots att det på 30-talet dog ungefär tio gånger fler än nu i åskslag, så dog det ändå sex gånger så många i mässling.

Inte heller 1950 var något epidemiår. Ändå dog 5 personer i mässling. Året innan dog det 35 och året efter 18.

1963 är det samma sak. Ingen mässlingsepidemi det året. Året innan dog 13 personer och genomsnittet för 60-talet var det fyra döda per år.

Mia Tjärnlund påstår vidare (08:36) att själva vaccinviruset orsakat utbrott. Det stämmer inte. Antingen hittar hon på eller så har hon, okritiskt, accepterat saker hon hittat nät hon ”läst på”

Källa: SCB: Dödsorsaker 1930 – 1959

Ordagrant säger Mia Tjärnlund följande: ”På 1930-talet, när det finns statistik, så var det större risk att dö i ett åsknedslag..”