Stötte på ett påstående i en diskussion:

Kolhydrater i sig innehåller ingen näring utan sockermolekyler och det är sockermolekylerna som triggar en ökning av insulinet. Insulinet säger till cellerna att lagra fett. Därför blir vi feta när vi äter en hög grad av sockermolekyler. Utan sockermolekylerna så lagras inte fettet i kroppen och du kan då ha ett högt kaloriintag utan att bli fet. (Göran Öström)

Låt oss skärskåda påståendet som delvis är rätt, delvis är fel. Det som är sant är att insulinet säger till celler att lagra energi, men insulinet gör även andra saker.

Din kropp behöver energi för att fungera. Den primära formen av energi är Glukos. När du inte äter så kommer den glukos du behöver från levern och hur mycket glukos din lever producerar bestäms av insulinhalten i blodet.

När du äter så bryts maten ned till glukos och fettsyror som tillförs blodet. Eftersom det är frågan om mera energi än vad du förbrukar så måste kroppen antingen göra sig av med eller lagra överskottet. Ur ett evolutionärt perspektiv är lagring det vettigaste. Denna lagring styrs av insulinet. Insulinnivån stiger, vilket har två effekter: Levern producerar mindre glukos och cellerna lagrar glukos, i form av fett. Samt nedreglerar fettförbrännningen eftersom det är smartare att bränna glukos då det finns. Omvänt, så när du inte äter så bränner levern fett. Cellerna kan även lagra blodfetter direkt. För det behövs inget insulin.

Följande graf illustrerar det hela.

Så länge areorna över och under strecken är lika stora är energibalansen noll och du håller din vikt. Äter du mindre går du ned, äter du mera går du upp.

The key for preventing obesity and metabolic syndrome is to avoid consuming
excessive energy (Calories) and reducing sugar and fructose intakes is just one way that individuals can improve their health if they consume excessive amounts of fructose.

– MARK KERN, PHD, RD, CSSD, PROFESSOR OF EXERCISE AND NUTRITIONAL
SCIENCES AT SAN DIEGO STATE UNIVERSITY

Om vi backar två steg så är det lätt att förstå hur missförståndet om insulin och fetma har uppstått. Man har läst slarvigt och noterat att ”insulin säger åt cellerna att lagra fett”

Det är dock inte insulinet som gör dig fet. Det är energibalansen. Så länge du tar in mera kalorier än du gör av med kommer du att gå upp i vikt. Om du tar in färre kalorier än du gör av med så går du ned i vikt. Det är faktiskt så enkelt! En som visat detta på ett väldigt illustrativt sätt är professor Mark Haub som gick ned 12kg på en diet av Doritos, sötade fringor och Oreos. Den viktigaste faktorn är energibalansen.

Det finns massor med studier på detta, exempelvis denna, och slutsatsen man kan dra är att det faktiskt har underordnad betydelse vad du äter om det är viktförändring som är målet.

Sedan kan det finnas andra syften med en diet, exempelvis vid sjukdomar som diabetes, allergier etc. Man bör dock vara tydlig med vad man avser och vad syftet är. Vi människor är allätare. Dessutom har vi utvecklat förmågor att äta vissa saker som gett oss en evolutionär fördel. Exempel på detta är att vi människor i norden oftast kan spjälka laktos eller att vi är bättre på att äta produkter med stärkelse än många primater.

Så enkelt förklarat: Äter du mera än vad du gör av med så går du upp i vikt. Sedan är det en annan sak att vad du äter kan påverka hur mycket du äter. Snabba kolhydrater leder till snabba svängningar i insulinnivån vilket kan leda till hunger som stimulerar mera ätande. Olika typer av mat ger olika mättnadskänsla. Exempelvis sötade läskedrycker tillför mycket energi, utan att ge någon mättnadskänsla.

Just mättnadskänslan varierar mycket. På Engelska talar man om Satiety Index och den har studerats för olika typer av mat. Föga förvånande ger exempelvis potatis en längre mättnadskänsla än pommes frites. Faktum är att mat rik på kolhydrater ger en längre mättnad än exempelvis både kött och fisk. Fet mat är inte alls bra på att ge mätnad. Tvärtom vad man skulle kunna tro. Hur mättande maten är påverkar naturligtvis hur mycket du äter.

Sockret då? Förutom att socker generellt sätt ger liten mättnad så finns faktiskt en viss evidens för att en myckenhet av tillsatt socker även kan ha andra negativa effekter, men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser:

A high intake of fructose-containing sugars is associated with body weight gain in large cohort studies, and fructose can certainly contribute to energy imbalance leading to obesity. Whether fructose-containing foods promote obesity more than other energy-dense foods remains controversial, however.

Se även denna review-artikel från 2016 eller följande artikel i SBM har en bra sammanfattning av forskningsläget kring fruktos.

Det förnuftigaste är som vanligt att äta lagom mycket och av alla sorter. Faktum är att de nordiska kostrekommendationerna är en bra utgångspunkt, vilket även stöds av den nya PURE studien:

Att rekommendera dieter med väldigt låga i energiprocent från kolhydrater vill dock inte forskarna heller göra, utan de pekar snarare på att man ska undvika extremer åt bägge hållen. I själva verket tycktes den kosthållning som är mer vanlig i västvärlden – med mer jämn fördelning med fett och kolhydrater – vara mest gynnsam.