På webben florerar ett rykte att barnvaccinet Infanrix Hexa innehåller kvicksilver, eller rättare sagt konserveringsmedlet Tiomersal (eng Thiomersal). Påståendet är felaktigt, men bottnar i ett vaccinet fram till 2009 tillverkades i en process där tiomersal användes och därför kunde det finnas spär av ämnet kvar i den tillverkade produkten.
Dagens Infanrix tillverkas på annat sätt och är fritt även från spår av tiomersal.
Körsbärsplockning, från Engelskans ”Cherry Picking” med samma betydelse, är när man ur data eller forskning enbart plockar ut sådant som stöder ens eget argument och ignorerar allt annat.
Körsbärsplockning förekommer i all vetenskap, men är speciellt vanligt hos förespråkare av alternativa metoder, allt från homeopati via magneter till att trycka upp stenar i underlivet. Nyligen råkade jag på några synnerligen uttalade körsbär i en debatt om HPV-vaccin som jag tänkte analysera vidare.
I den amerikanska bipacksedeln till Gardasil framgår att man i ett av de kliniska försöken där man jämförde Gardasil och Gardasil 9 såg en ökning av antalet missfall i gruppen som fick Gardasil 9. Det var då frågan om totalt 115 personer varav 55 som fick Gardasil och 62 som fick Gardasil 9. I Gardasilgruppen var det 17/62 (27,4) och i gruppen som fick Gardasil 7/55 (12,7%). Så skall vi tolka det som en dubblerad risk?
Sanningen är att vi inte kan säga så mycket utan att veta vad den normala förekomsten av missfall är. En vanlig missuppfattning är att missfall är ovanliga, men så är det inte. Man brukar säga att 75% av alla befruktade ägg aldrig utvecklas till ett foster. Många avstöts innan de hinner fästa i livmodern och av de som fäster så avstöts många spontant, tidigt under graviditeten, ofta utan att kvinnan ens märker det. Bipacksedeln anger 15-20% som ett riktvärde. Gruppen som fick Gardasil hade således färre missfall än vad som är vanligt. Hurra! Gardasil skyddar mot missfall! Eller?
Vi vet att vissa vaccin verkligen skyddar mot missfall. Ett exempel är influensavaccinet, men det är osannolikt att Gardasil skulle göra det, så, hur skall vi tolka siffrorna?
Med en grupp på 115 individer kan man anta att osäkerheten om den skall jämföras med hela populationen är +/-9,3%, så då får vi:
Gardasil: 12,7 +/- 9,3% eller ett spann om 3,4 … 22%
Gardasil 9 27,4 +/- 9,3% eller ett spann om 18,1 … 36,7%
Spannen överlappar varandra och dessutom överlappar de spannet för hela befolkningen, så vad vi kan säga är egentligen: Man bör följa upp vid vaccination av större grupper och se om det är en reell ökning. Vad man INTE kan säga är att ”Gardasil 9 har en dubbelt större risk”.
HPV-Vaccin och äggstocksinsufficiens?
I december 2014 publicerades en fallstudie: Adolescent Premature Ovarian Insufficiency Following Human Papillomavirus Vaccination. Studien beskriver tre flickor vars mens blivit oregelbunden efter att de vaccinerats och sedan diagnosticerats med äggstocksinsufficiens (POI). Av texten framgår att en av flickorna hade en lång sjukdomshistoria redan före vaccination och att den enda koppling som kan göras är ett tidsmässigt samband. Dock rekommenderar de att detta studeras vidare.
Då man studerade det vidare och undersökte nästan 200 000 individer, fann man inget sådant samband:
We did not find a statistically significant elevated risk of POI after HPV, Tdap, II, or MenACWY vaccination in this population-based retrospective cohort study. These findings should lessen concern about POI risk after adolescent vaccination.
Studien finansierades av Center för Disease Control i USA
En stor studie på nästan 1 miljon kvinnor i Danmark visar heller inte på något samband.
This finding suggests that human papillomavirus vaccination is unlikely to be associated with moderate to large increases in the risk of primary ovarian insufficiency.
doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.20391
Photo by Canva Studio on Pexels.com
Olika, mindre nogräknade, sajter som ”strålskyddsstiftelsen” publicerar med jämna mellanrum olika larmrapporter om att mobiltelefoner skulle orsaka cancer. Tyvärr säger verkligheten något annat:
Underlaget till grafen är taget från socialstyrelsens statistik och här kan man inte se någon nämnvärd ökning och framförallt ingen påverkan då man började använda mobiltelefoner. Denna graf övertygar dock inte de troende, utan de presenterar då följande graf och meddelar tvärsäkert att ”den aggressiva cancern ökat”:
Inte bara det, utan cancern finns i de delar av hjärnan som man antar att påverkas mest av ”strålning”. Hur är det då?
Jo. Datat till grafen är taget från Brain Tumours: Rise in Glioblastoma Multiforme Incidence in England 1995–2015 Suggests an Adverse Environmental or Lifestyle Factor. Det finns dock några problem med den studien (förutom uppenbara intressekonflikter), nämligen att den inte stämmer överens med data från andra studier, samt att vital information lämnats bort. I detta fall trenderna för andra typer av cancer.
När man ser på ett poolat data där summan är konstant och en undergrupp stiger, medan en annan sjunker bör man alltid tänka ”diagnoskriterier”. Precis detta framhålls i en studie av Karpidis et al, 2018:
För litet djupare analys av Alasdair Philips’ artikel kan du läsa här.
Om man ser på förekomsten av aggressiv (typ IV) gliom i Sverige så ser den ut så här:
(Cancercentrum årsrapport 2018 – Åldersstandardiserad incidens av högmaligna gliom)
När således verkligheten inte motsvarar strålningsfanatikernas karta så har de dock ett ytterligare äss i rockärmen: Det är statistiken som är fel! Inte bara i Sverige, utan i alla andra länder där incidensen inte ökar. Hur statistiken kan vara rätt på de ställen där man faktiskt ser en svag ökning brukar de inte bemöda sig om att försöka förklara.
Att statistiken är fel är en tes som förfäktas av Hardell 2015, men här blir det nästan lustigt. I en Replik så förklarar Ahlbom et al hur författarna till Hardell 2015 misstagit sig och konstaterar:
Although the figures that are presented in the article may well be correct, their interpretation is grossly misleading. Already the title is misleading because the rates of brain tumor are not increasing in the Cause of Death Register. The reason for the rise of the subtype of brain and CNS tumor rates of unknown type is known and documented in the open literature. The authors actually mention themselves the close correlation between the trends of the unspecified and the malignant tumors in the Cause of Death Register, but choose to disregard it in their interpretation of data.
Igen ser man samma trend. Ingen ökning:
Slutsats: Det finns i dagsläget ingen orsak att anse att mobiltelefoner, WiFi eller 5G skulle orsaka cancer.
dagens kvacksalveri 