Körsbärsplockning, från Engelskans ”Cherry Picking” med samma betydelse, är när man ur data eller forskning enbart plockar ut sådant som stöder ens eget argument och ignorerar allt annat.

Körsbärsplockning förekommer i all vetenskap, men är speciellt vanligt hos förespråkare av alternativa metoder, allt från homeopati via magneter till att trycka upp stenar i underlivet. Nyligen råkade jag på några synnerligen uttalade körsbär i en debatt om HPV-vaccin som jag tänkte analysera vidare.

I den amerikanska bipacksedeln till Gardasil framgår att man i ett av de kliniska försöken där man jämförde Gardasil och Gardasil 9 såg en ökning av antalet missfall i gruppen som fick Gardasil 9. Det var då frågan om totalt 115 personer varav 55 som fick Gardasil och 62 som fick Gardasil 9. I Gardasilgruppen var det 17/62 (27,4) och i gruppen som fick Gardasil 7/55 (12,7%). Så skall vi tolka det som en dubblerad risk?

Sanningen är att vi inte kan säga så mycket utan att veta vad den normala förekomsten av missfall är. En vanlig missuppfattning är att missfall är ovanliga, men så är det inte. Man brukar säga att 75% av alla befruktade ägg aldrig utvecklas till ett foster. Många avstöts innan de hinner fästa i livmodern och av de som fäster så avstöts många spontant, tidigt under graviditeten, ofta utan att kvinnan ens märker det. Bipacksedeln anger 15-20% som ett riktvärde. Gruppen som fick Gardasil hade således färre missfall än vad som är vanligt. Hurra! Gardasil skyddar mot missfall! Eller?

Vi vet att vissa vaccin verkligen skyddar mot missfall. Ett exempel är influensavaccinet, men det är osannolikt att Gardasil skulle göra det, så, hur skall vi tolka siffrorna?

Med en grupp på 115 individer kan man anta att osäkerheten om den skall jämföras med hela populationen är +/-9,3%, så då får vi:

Gardasil: 12,7 +/- 9,3% eller ett spann om 3,4 … 22%

Gardasil 9 27,4 +/- 9,3% eller ett spann om 18,1 … 36,7%

Spannen överlappar varandra och dessutom överlappar de spannet för hela befolkningen, så vad vi kan säga är egentligen: Man bör följa upp vid vaccination av större grupper och se om det är en reell ökning. Vad man INTE kan säga är att ”Gardasil 9 har en dubbelt större risk”.

HPV-Vaccin och äggstocksinsufficiens?

I december 2014 publicerades en fallstudie: Adolescent Premature Ovarian Insufficiency Following Human Papillomavirus Vaccination. Studien beskriver tre flickor vars mens blivit oregelbunden efter att de vaccinerats och sedan diagnosticerats med äggstocksinsufficiens (POI). Av texten framgår att en av flickorna hade en lång sjukdomshistoria redan före vaccination och att den enda koppling som kan göras är ett tidsmässigt samband. Dock rekommenderar de att detta studeras vidare.

Då man studerade det vidare och undersökte nästan 200 000 individer, fann man inget sådant samband:

We did not find a statistically significant elevated risk of POI after HPV, Tdap, II, or MenACWY vaccination in this population-based retrospective cohort study. These findings should lessen concern about POI risk after adolescent vaccination.

Studien finansierades av Center för Disease Control i USA

En stor studie på nästan 1 miljon kvinnor i Danmark visar heller inte på något samband.

This finding suggests that human papillomavirus vaccination is unlikely to be associated with moderate to large increases in the risk of primary ovarian insufficiency.

doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.20391