Nobelpriset år 2015 och Traditionell Kinesisk Medicin

Det har knappast undgått någon att en av mottagarna av årets kemipris var Youyou Tu för upptäckten av Artemisinin, verksamt mot Malaria.

Som väntat hoppar nu förespråkare för TCM fram ur varje buske och hojtar: ”Vi hade rätt!” De anser att årets Nobelpris visar att TCM fungerar. Inget kunde vara längre från sanningen.

Vad Artemisinin visar är i stället hur vetenskapen farmakologi, rätt tillämpad, kan ge oss nya läkemedel. TCM å andra sidan är så långt från modern vetenskap man kan komma. Visst, vissa örter med farmakologiska egenskaper förekommer inom TCM, men de har man hittat av en slump, inte som resultat av vetenskapligt arbete. Tu beskriver själv arbetet så här:

During the first stage of our work, we investigated more than 2,000 Chinese herb preparations and identified 640 hits that had possible antimalarial activities. More than 380 extracts obtained from ~200 Chinese herbs were evaluated against a mouse model of malaria. However, progress was not smooth, and no significant results emerged easily.

Det är visserligen sant att växterna valdes ut, baserat på böcker om TCM, men det som sedan följde var en rigorös serie studier för att isolera det verksamma ämnet, följt av tillämpad kemi för att förstärka det. Vidare måste man försäkra sig om att ämnet verkligen fungerade och framförallt att det var säkert.

Således. Vetenskap, inte tro!

Ung pojke skadad av ”naturopat”

För de som inte är så insatta så är termen ”naturopat” en samlingsbenämning för olika typer av ”alternativmedicinare” som ofta använder örtläkemedel, homeopati och liknande.

På Science Based Medicine finns en ny och skrämmande artikel: A “Natural Cure” for Eczema Leaves a Young Child in Agony…..

För att kort sammanfatta vad den handlar om så är det en tidigare frisk pojke, förutom att han hade exem, vars föräldrar sökte läkarhjälp då hans hälsotillstånd snabbt förvärrades. Han klagade på värk i benen och kunde nästan inte stöda på dem. Vidare var han ovanligt trött och hängig och hade så torra läppar att de sprack och blödde.

Man misstänkte först cancer och gjorde allehanda undersökningar som dock inte visade på någon sådan. Däremot kunde man konstatera förhöjda nivåer av kalcium i blodet och detta behandlades med mediciner. Dock kunde man inte hitta den underliggande orsaken, tills…..

Efter ett tag kläckte föräldrarna ur sig att de sökt hjälp hos en ”alternativmedicinare” för pojkens exem. Denne hade föreskrivit ett antal verkningslösa och potentiellt farliga medel, bland annat A-vitamin i dosen 39,000 IU. Pojken hade således akut A-vitaminförgiftning.

Det luriga i detta är att det knappast är det första en läkare skulle misstänka. Det är mycket svårt att få i sig för mycket A-vitamin, såvida man inte enbart äter isbjörnslever… Ingen riktig läkare skulle heller förskriva så vansinniga nivåer, även om patienten skulle ha brist på A-vitamin, eller hur?

Frågan man ställer sig är: Hur många som till slut söker hjälp inom vården får inte adekvat hjälp eftersom de eller deras föräldrar skäms för att tala om att de gått till en kvacksalvare och därigenom utelämnar viktiga fakta för läkaren?