K-vitamin till nyfödda?

I västvärlden ges en dos K-vitamin till alla nyfödda, sedan länge. Ibland dyker frågan ”varför” upp så jag skall försöka reda ut begreppen.

Vitamin-K

Vad är vitamin K?

K-vitamin är egentligen ett samlingsnamn för ett antal ämnen som alla hjälper blodet att koagulera. Dessa ämnen upptäcktes av dansken Henrik Dam redan på 20-talet och upptäckten förlänade honom Nobelpriset i Medicin 1943.

K-vitamin förekommer i många livsmedel: Grönkål, Broccoli, Spenat etc. Dessutom syntetiserar våra tarmbakterier K-vitamin.

K-Vitamin och nyfödda

En nyfödd har en outvecklad tarmflora och är helt beroende av kosten för att få K-vitamin. Vanlig modersmjölkersättning är berikad med K-vitamin, men för barn som enbart ammas kan det bli problem. I många fall är K-vitaminhalten i modersmjölk låg och barnet kan då få brist på K-vitamin. Fettlösliga vitamin (A, D, E, K) förs inte över i placentan i någon högre grad. Så nyttan av tillskott under graviditeten, såvida moden inte har brist är begränsad.

Vad är VKDB?

VKDB är en förkortning av Vitamin K Deficiency Bleeding. Okontrollerade blödningar hos spädbarn, orsakade av brist på K-vitamin. VKDB delas in i tre klasser beroende på när blödningen inträffar.

  • Tidig, inträffar inom 24h från födseln och är oftast allvarlig. Man räknar med att tidig VKDB inträffar hos 1 nyfödd på 60-250.
  • Klassisk, 1-7 dagar efter födseln
  • Sen VKDB inträffar 2-12 veckor efter, hos tidigare helt friska barn. Den är mera sällsynt (ca 1 på 20000) med är allvarlig eftersom 30-60% av blödningarna är i hjärnan, utan föregående varning.

Vilka barn får VKDB?

Det är inte klarlagt, men prematurer och mödrar som tar vissa mediciner förefaller ha en förhöjd risk, men även helt ”normalt” födda barn kan få VKDB som framgår av denna ”case report”. I denna beskrivs hur ett fullgånget barn som fick hjärnblödning efter 40 dagar. Barnet hade ammats, men inte fått någon form av K-vitamintillskott.

Indeed most cases of HDN (VKDB) occur in babies born after a normal delivery and who therefore would not be considered to be at high risk.

Citatet ovan kommer från Prevention of vitamin K deficiency bleeding in newborns. Det finns således inget fog för att påstå att bara ”riskbarn” får VKDB.

Varför ges K-vitamin profylaktiskt?

Redan 1944 upptäckte den svenska forskaren Jörgen Lehmann att ett tillskott av K-vitamin minskade risken för VKDB betydligt:

table1newborn

Det är ett tryckfel i tabellen, det sista intervallet skall givetvis vara 1940 – 1943.

Man räknar med att risken för VKDB är 81 gånger större för barn som inte fått tillskott av K-vitamin, enligt en Brittisk studie.

Hur ges K-vitaminprofylaxen?

Det vanligaste är att den ges som en injektion, men den kan även ges oralt. Injektion är att föredra eftersom det då räcker med en spruta. Ges vitaminet oralt måste man ge vitaminet veckovis till 3 månaders ålder. En dansk studie visar att det fungerar bra, en annan studie är mera tveksam. Dock har den orala varianten vissa problem. Föräldrarna kanske glömmer, barnet kanske spyr upp vitaminet etc.

It is clear from the above studies that oral vitamin K prophylaxis given at birth and supplemented during the neonatal period did not prevent late HDN. (VKDB)

Studien har en längre förklaring.

Vad innehåller sprutan med K-vitamin?

I Sverige ges Konakion Novum. Denna innehåller:

  • Phytomenadion. 10 mg (K-vitamin)
  • acid. glycochol. 54,6 mg (Glykolsyra)
  • Lecithin. 75,6 mg (Lecitin)
  • Natr. hydroxid. ca. 4,8 mg,
  • Acid. hydrochlorid. 25% (saltsyra)
  • Vatten
Nu kan ju natriumhydroxid och saltsyra låta skrämmande, men de tillsätts för att buffra lösningen till neutral Ph. Slutprodukten blir vanligt koksalt. Lecitin är helt naturligt och Glykolsyra likaså. Den sistnämnda tillsätts för att reglera viskositeten.

Varför vill inte vissa föräldrar ge K-vitamin?

Tar man del av det som presenteras här så är det ganska förvånande att vissa föräldrar ändå inte vill ge sitt barn det extra skydd som K-vitaminet ger. Då man intervjuade ett antal föräldrar i Tenessee i USA, vars barn alla dött eller fått allvarliga skador av VKDB och där barnen i samtliga fall inte fått K-vitamin, så nämndes orsaker som att det var ”onaturligt” en rädsla för injektioner, att det var ”onödigt” eller att man trodde att K-vitamin ökade risken för Cancer.

Det sista är värt att studera vidare. År 1990 rapporterade Brittiska tidningar att forskare funnit ett misstänkt samband mellan K-vitamin och leukemi (Golding, Greenwod et al 1992). Studien ledde till att många länder bytte från intramuskulärt K-vitamin, till oralt. Man började även undersöka det misstänkta sambandet närmare. Totalt sett gjordes 12 studier, av dessa visade bara två, varav en var orginalstudien på en länk. De övriga 10 fann inget samband.

23 år senare kan man konstatera att det inte verkar finnas något samband mellan K-vitamin och Leukemi. Trots detta framförs denna koppling på diverse ”alternativa” sajter, med hänvisning till Golding & Greenwoods studie och utan att nämna alla andra studier.

En möjlig förklaring ges i denna studie. I Golding, Greenwood et al, var de barn som fick K-vitamin utvalda, såsom varande riskbarn. Dvs prematurer, undervikt, komplicerad förlossning etc. Uppgifterna kom i huvudsak från ett sjukhus, där 80% av förlossningarna var komplicerade sådana och bara 4% okomplicerade vaginala dito. Således kan typen av förlossning vara orsaken och inte K-vitaminet då det visat sig att sådana barn har en förhöjd risk för exempelvis leukemi.

Hjälper det att snöra av navelsträngen senare?

K-vitamin förs inte över i moderkakan, så hur eller när du snör av navelsträngen påverkar inte K-vitaminhalten hos din baby. Det finns de som påstår det, men jag har ännu inte sett någon studie eller hållbara argument på att sen avsnörning skulle ha någon effekt på K-vitaminnivåerna. Däremot finns viss evidens för att det kunde ha andra positiva effekter.

Gör K-vitaminet blodet tjockare?

På nätet florerar en hel massa felaktigheter om K-vitamin, en av mina favoriter är detta dokument:

Baby’s blood thickened with vitamin K, causes a situation where stem cells have to move through sludge, not nicely greased blood vessels full of blood which can allow stem cells easy acess to anywhere

Nej, nej! Vet inte var författaren har fått dessa dumheter ifrån, men K-vitamin påverkar kroppens förmåga att koagulera blod. Blodets viskositet (tjocklek) påverkas inte. Det blir inte ”slam” som artikelförfattaren försöker antyda.

Det är svårt att se varifrån denna missuppfattning kommer, men jag har sett exempel där tom läkare pratat om ”tjockare” blod, kanske för att försöka förklara för en lekman. Olyckligt är bara förnamnet. Det är viktigt att man rör sig med korrekta begrepp.

 

Vill du studera vidare?

Rekommenderar då sammanfattningen från CDC eller följande, längre artikel: Evidence for the Vitamin K Shot in Newborns

Jag har konsekvent använt den engelska förkortningen VKDB, Vitamin K Deficiency Bleeding. I texter och citat som använder den äldre benämningen HDN (haemorrhagic disease in newborns) har jag satt VKBD inom parentes.

Kommentera gärna, men håll en saklig ton.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s