Det finns mycket oro inom homeopatin just nu.
De utför en undersökning där de mäter attityden kring homeopatin, svara gärna på den.
http://www.surveymonkey.com/s/KJL3D2N
Och så har Robert Hahn, denna märkliga läkare som gillar kvacksalveri, skrivit en uppsats, vi kallar den för hitta alla logiska felslut.
dagens kvacksalveri 
Nej du, jag gillar inte kvacksalveri. Däremot gillar jag inte när folk påstår att det inte finns några studier som visar homeopati fungerar. Det finns faktiskt c:a 100 stycken av god kvalitet som visar just detta. Sedan finns det också studier som inte kunnat påvisa en effekt. Men börja då diskussionen där, och inte med påståenden om att ”det aldrig visats…” för det är faktiskt inte sant.
Då kan du väl börja med att visa mig en sån där studie av god kvalitet som bevisar att homeopati fungerar, för hitintills har jag inte sett någon.
Börja med att titta igenom den blogg från förra året som du länkar till ovan, med de ”logiska felsluten”. Beställ K Lindes meta-analys från The Lancet (1997) som diskuteras i bloggen. Läs Tabell 2 som listar knappt 100 dubbelblind-randomiserade studier där homeopati jämförs mot placebo.
Efter varje studie finns en skala som visar odds ratio, dvs. om homeopati fungerar bättre, lika bra eller sämre än placebo. Du ser då att homeopati fungerar bättre än placebo i de allra flesta av studierna. Referenslista finns längst bak i artikeln så att du kan beställa original-artiklarna. Det är bara att börja läsa detaljerna. Starta gärna med Lancet 1994: 344: 1601-6 som är en dubbel-blind studie om homeopati vid allergisk rhinit. Till och med komplementärmedicinens edsvurne fiende Edzard Ernst påvisade tydligen 1990 (se referens 59) att homeopati är bättre än placebo mot värk i åderbråck.
Hahn
felen i din analys hittar du här
http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=10&t=15781
Vet inte riktigt vart man ska börja… med de nya fel Hahn gör här men…
för det första ser det inte ut som 100 studier som både är dubbelblinda och randomiserade.
Att säga att de flesta studierna är bättre än placebo är högst missvisande då man i så fall struntar i konfidensintrevallen, något som INTE är brukligt. Ett dåligt exempel på detta är till exempel Hahns egenvlada exempel från Ernst… som inte ser ut att vara bättre än placebo om man ska ta hänsyn till osäkerheten i data (räkna ut konfidensintervall).
Klart att jag fattar att konfidensintervallet avgör om det är en statistisk säkerställd skillnad eller inte. Men finessen med en meta-analys är att man räknar ut konfidensintervallet för alla studier tlllsammans och inte för de enskilda. Och den beräkningen är just till fördel för homeopati här. Den försvinner inte ens när författaren tar hänsyn till selektiv publicering.
När man diskuterar de ingående studierna i en meta-analys kan man visst tala om vilka som är bättre eller sämre än placebo på grundval av odds ratio. Det är ett sätt att resonera kring vilka studier som bidrar till meta-analysens slutsats och vilka som inte gör det.
Men genomför man en studie där en behandling visar sig vara 2-4 gånger bättre än kontrollen utan att ha uppnått statistisk signifikans så har man snarast gjort en dålig power-beräkning. Variansen i behandlingsresultatet borde man ta reda på på förhand så att powerberäkningen kan göras korrekt. Om man inte klarar av att göra en vettig sådan är det tveksamt att genomföra studien alls. Det är oetiskt att genomföra en studie och få ett odds ratio på 2-4 och därefter påstå att behandlingen saknar effekt.
Varför är det oetiskt? Jo, därför att patienterna helt säkert är intresserade av att få en behandling som är 2-4 gånger bättre än placebo. Att då påstå att behandlingen saknar effekt är förmodligen helt felaktigt och förklaras av att studien är för liten snarare än att behandlingseffekt saknas. Detta är en elementär groda som jag anser att Ernst gjort i sin studie, som talar för homeopati men samtidigt har ett konfidensintervall som ligger så att behandlingseffekten precis inte blir statistiskt säkerställd. Enligt min mening är det synnerligen dubiöst att genomföra en studie för att jämföra två behandlingar på enbart 59 patienter när man använder sig av en så inter-individuellt variabel utfallsparameter som smärta. Mitt start-förslag hade varit 300.
Den här typen av frågor tycker jag att ni VoFFsingar borde prata mycket mer om inbördes. Då skulle det folkbildande inslaget i er verksamhet öka. Börja med Br Med J 1980; 281: 1336-8. Där får man en hum om vad lite som kan säkerställas statistiskt med 59 patienter. Men, som sagt, i en meta-analys så är detta inget direkt problem eftersom alla data slås ihop – om man nu inte nu inte plockar bort över 90-95% av alla väl genomförda studier utan att ge något direkt skäl, såsom i meta-analysen av homeopati i Lancet 2005. Då kan man skapa vilka resultat som helst.
Ett tillägg – när jag tittar i Lancet-artikeln från 1997 så var det 89 (”knappt hundra” skrev jag) dubbelblind och/eller randomiserade studier som togs med i analysen. Du märker ord, Westerstrand! Försök att fokusera på väsentliga ting.
Nu var det inte metaanalysen du diskuterade men om du vill kan vi göra det också… då av någon konstig anledning hänger dig fast vid en gammal studie som flera gånger efteråt gåtts igenom också av författarna själv med annat resultat: http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=10&t=15781
Så vad är oetiskt? Att du ignorerar forskningläget, för något som kan ställa till med stora problem när de hanteras fel. http://whatstheharm.net/homeopathy.html
Det är du som behöver läsa på om statistiken… som du kan se om du följer min länk ovan.
Jag gör ingen helhetsbedömning av homeopati. Det har jag aldrig gjort. Jag kritiserar däremot VoF ganska ofta, och det är för att deras verksamhet är behäftade med många oetiska inslag.
VoFFsingarna har nu i TV öppet och rakt stått och sagt att det inte finns en enda studie om visar att homeopati fungerar. Det är ju inte sant, och det inser man lätt när man tittar igenom t.ex. Lindhes meta-analys. Jag tycker att VoF skall sluta att påstå sådant som är inte är sant och samtidigt tro att man är vetenskaplig.
Du säger att Linde gått igenom sin studie igen och tagit tillbaks att homeopati fungerar. Det stämmer inte. Läs hans genomgång i J Clin Epidemiol 1999; 52: 631-6 (vilken du måste avse) en gång till. Läs också min genomgång av dessa studier om homeopati på min blogg http://roberthahn.nu. Det finns två stycken, nyligen utlagda.
När Dan Larhammar i SvD påstår att homeopati är helt verkningslöst så hänvisar han till meta-analysen i Lancet från 2005 och till Edzard Ernsts ”meta-analys” i Br J Clin Pharmacol från 2002. Dessa är inte särskilt mycket färskare än vad Lindes studie från 1997 är. Dessutom borde alla tre bygga på ungefär samma studier – så gräsligt mycket nytt tillkommer faktiskt inte på 5 år. Vilken är då mest sann?
Låt oss se på dem. Linde tog med alla studier som uppvisade vissa på förhand uppställda och rätt sunda kriterier. Han fick det till att bli 89 stycken, och han rapporterade resultatet från alla dessa. Kritiken efteråt har varit att de som använt den allra bästa metodologin inte visar lika positiva effekter som de övriga studierna. Inget konstigt med det. Men det behöver inte betyda att effekt saknas, vilket VoF och en del andra säger.
Linde har gjort en granskning av just detta (J. Clin Epidemiol 1999; 52: 631-636). När han tog bort de de 5 studierna med högst kvalitet och exkluderade 94% av materialet så blev odds ratio 1.55, varvid den terapeutiska effekten av homeopati precis inte blev statistiskt säkerställt. Men det behöver inte betyda att effekt saknas utan kan vara en följd av att man tagit bort nästan allt material. Så snart Linde lade till 2 studier till, de näst bästa, så blev fördelen med homeopati återigen statistiskt säkerställd. Är detta att ”ta avstånd från….” ?
När vi kommer till meta-analysen i Lancet från 2005 så är den inte gjord för att undersöka om homeopati fungerar bättre än placebo utan att jämföra homeopati med skolmedicinsk behandling. Vid jämförelsen homeopati versus placebo skalar man bort 90% av alla studier och grundar bara sin beräkning på en knapp handfull. Upplägget är dubiöst därför att författarna har möjlighet att styra resultatet och egentligen använda vilka kvalitetskriterier som helst. Nästan allt material homeopati av god kvalitetet (enligt de på förhand uppställda kriterierna) saknas. För mig tycks det snarast som om man försökt valt studier för att matcha de homeopatiska studier som var mest lika de skolmedicinska studierna.
Edzard Ernst har jag haft anledning att skriva om på min blogg i oktober förra året. (http://roberthahn.nu). När jag läser vad han skriver så inser jag nämligen att han är tendentiös, vilket också framkommer i den här ”analysen” från 2002. Han har kort sagt bara listat meta-analyser som berört homeopati och inte gjort egna beräkningar. Han typiska stil är att visserligen erkänna att det kommit flera nya studier som stödjer homeopati, men samtidigt är det alltid något som gör att de inte duger.
När Ernst tar upp Lindes studie i J Clin Epidemiol (som jag beskriver ovan) så skriver han att ”de bästa studierna inte var till hemopatins fördel”. Det är en klart tendentiöst slutsats. Ett odds ratio på 1.55 talar visst till behandlingens fördel jämfört med placebo, och om statistisk signifikans uppstår så snart man lägger på de 2 näst bästa studierna så kan man verkligen påstå att även de bästa studierna talar till homeopatins fördel.
Här kryllar det av liknande grodor. När Ernst erkänner att en meta-analys som för reumatoida sjukdomar visserligen visar att homeopati är dubbelt så bra som placebo så är det också fel därför ingen av de ingående studierna ger tillräckligt bra underlag för att behandla någon specifik åkomma. Ja, sådär går valsen, och jag har lärt mig den nu efter att ha tittat lite på Ernsts arbeten på PubMed. Slutsatsen blir, så klart, som alltid, att homeopatin (eller den alternativmedicinska behandlingen) inte fungerar.
Duger inte den väl genomförda studien om allergisk rhinit i BMJ 2000; 321: 19-26 ? Där fann man en klar behandlingseffekt. Den listas som referens av Ernst, men förbigås i ö med tystnad. Ingen effekt, punkt slut.
Jag tycker att Lindes meta-analys fortfarande är den mest ärligt utförda av dessa tre, möjligen med komplettering av genomgången i J Clin Epidemiol 1999; 52: 631-636.
Pingback: VoFs sommarkampanj 2011 « Robert Hahns blogg
Även kiropraktorer har konstaterat hur oseriös Edzard Ernst är. Se här t. ex.:
http://smperle.blogspot.com/2010/12/self-importance-of-being-ernst.html
.